Grundsyn och förhållningssätt

MBT

Mentaliseringsteorin bygger på det faktum att vi uppfattar verkligheten på olika sätt, utifrån våra olika erfarenheter, vår kunskap och våra intressen. MBT- mentaliseringsbaserad terapi - är utvecklat av psykolog Peter Fonagy och psykiater Anthony Bateman. Till att börja med användes det som en behandlingsmetod för personer med borderline (evidensbas) men har utvecklats till att användas för behandling inom flera olika områden såsom självskadande, trauma och depression. Läs mer på www.mentalisering.se.

Mentaliseringsbaserad miljöterapi innebär att vi i vår miljö använder oss av ett mentaliserande förhållningssätt. Mentalisering innebär kort att stå med ena foten i sin egen sko, och med andra foten i någon annans skor. Det betyder att känna och tänka om sina egna och andras känslor och tankar.

Vår förmåga att mentalisera har en avgörande betydelse för oss människor, då den påverkar vårt mående och den är grundläggande för hur våra relationer utvecklas. God mentaliseringsförmåga fungerar som något av ett vaccin mot psykiska problem, och bristfällig mentaliseringsförmåga ökar risken för att vi ska må dåligt psykiskt.
Personer som haft det svårt under sin uppväxt och inte blivit mentaliserade själva har generellt en bristfällig mentaliseringsförmåga som påverkar dem genom att relationen både till sigsjälv och andra blir lidande och världen blir inte begriplig för dem, vilket gör att vardagen blir svår att hantera.

ICDP

Programmet Vägledande Samspel ICDP har utvecklats av professor Karsten Hundeide och professor Henning Rye, båda vid Oslo Universitet. Idag arbetar man med ICDP i ett 20-tal länder världen över. Det ursprungliga syftet var att ge stöd och vägledning till föräldrar i deras samspel med sina barn, men under åren har programmet utvecklats och anpassats för användning bland annat i förskola, skola, socialtjänst och även äldrevård.

Programmet baseras på modern utvecklingspsykologi och teorier om lärande och samspel. Vägledande Samspel utgår från FN:s barnkonvention och ses som ett sätt att förverkliga innehållet i denna. Programmet ägnar mycket uppmärksamhet åt förståelse av barn och unga. Ökad lyhördhet för barn och unga är ett centralt begrepp och något som alla kan träna och utveckla.

För att utveckla vår egen lyhördhet och förmåga till gott samspel utbildas Risingegårdens personal regelbundet i programmet Vägledande Samspel ICDP. Vi startar en nivå 1 och en nivå 2 varje år. All personal ska gå nivå 1, och en del går nivå 2 och blir diplomerade föräldravägledare, beroende på vilken tjänst en har och behovet av vägledare. Det gör att vi kan erbjuda strukturerat stöd och vägledning till ungdomen och de viktigaste personerna i nätverket.

Vi erbjuder föräldrar (eller andra viktiga vuxna) till våra behandlingsplacerade ungdomar föräldravägledning enligt ICDP. Läs mer på Föräldravägledning.

I Sverige finns sedan 2000 Stiftelsen ICDP Sweden och samordnar arbetet med ICDP i Sverige. Stiftelsen ansvarar för innehållet i vägledar- och handledarutbildningar och utfärdar utbildningsdiplom. För vidare information se hemsida www.icdp.se.

Lågaffektivt bemötande (LAB)

På Risingegården använder vi oss av ett lågaffektivt bemötande. Vi ser det som ett förhållningssätt och en metod som går hand i hand med programmet Vägledande samspel ICDP. Vi vill genom att använda oss av ett lågaffektivt bemötande ge ungdomarna en lugn miljö med goda relationer till oss vuxna. Vi har positiva förväntningar på ungdomarna i syfte att minska stress och ett problemskapande beteende. Vi som vuxna ansvarar för att utstråla lugn, ha koll på våra egna känslor så vi inte smittas av andras oro eller ilska och vi tar ansvar för att det är vi som kan påverka situationen.

Att ha ett lågaffektivt bemötande ger oss verktyg att hantera svåra situationer utan att trappa upp dem, men också att förstå vad som gick fel och hur vi ska hantera det på ett sätt som minskar risken att det händer igen.

Traumamedveten omsorg (TMO)

TMO är ett förhållningssätt och en förklaringsmodell gentemot personer som varit med om svåra påfrestningar i livet. Då många av våra ungdomar blivit utsatta för traumatiska händelser eller andra stressande situationer i sitt liv har vi valt att utbilda oss i TMO. Vi vill genom detta skapa en traumamedveten omsorgsmiljö som tar hänsyn till de svåra situationer ungdomarna och deras familjer kan ha upplevt.

Vi tror, och forskning visar, att det inte alltid krävs psykoterapeutiska insatser för att bli ”behandlad” för sitt trauma. Många personer bearbetar istället sina svåra upplevelser genom att få vara i en trygg miljö med goda relationer. I och med detta är det viktigt att vi på Risingegården har kunskap om trauma, hur trauma påverkar hjärnan och hur man genom att vara i trygga relationer kan utveckla färdigheter för att hantera och bearbeta traumatiska händelser.